Världsreligioner

Lästid 22 minuter

Die bekanntesten Weltreligionen sind Islam, Hinduism, Buddhism, Judendom, Sikhism, Bahá'í-tron, Daoism, Konfucianism och Shintoism, die nachfolgend kurz beschrieben sind.
Neben dem Christentum mit weltweit etwa 2,3 Mrd. Menschen, existieren neun weitere bedeutende Religionen (in zahlenmäßig absteigender Reihenfolge):

Islam

De Islam har cirka 1,9 miljarder följare över hela världen.

Damit ist der Islam die zweitgrößte Religion der Welt. Die meisten Muslimer bor i Asien, framför allt i länder som Indonesien, Pakistan, Indien, Bangladesh, Turkiet och Iran. Det finns också stora muslimska samhällen i Afrika, Mellanöstern och Europa, liksom växande befolkningar i Nordamerika och Australien.

De Islam är baserad på läran från Profeten Muhammed och den heliga boken Koranen. Muslimer tror på en enda Gud, Allahoch följa Islams fem grundpelaresom representerar centrala praktiker för tro och handling. De två största strömningarna i Islam är Sunnimuslimer och Shiamuslimer.

De Islam ist eine monotheistische Religion, die den Glauben an einen einzigen Gott (Allah), an die Propheten, den Koran, die Engel und den Jüngsten Tag betont. Die Fünf Säulen des Islam bilden die Grundlage der islamischen Praxis und umfassen das Glaubensbekenntnis, Gebet, Almosen, Fasten und Pilgerfahrt. Der Islam legt großen Wert auf Moral, ethisches Verhalten, die Gemeinschaft der Gläubigen und die Verantwortung eines jeden Einzelnen vor Allah.

'1. Tro på den ende Guden (Allah): Monotheismus (Tawhid): Der Islam ist eine strikt monotheistische Religion. Gläubige im Islam glauben an Allah als den einzigen Gott. Allah ist der Schöpfer des Universums, allmächtig, allwissend und barmherzig. Er hat keinen Partner und keine Kinder. Der Glaube an Allah ist der zentrale Grundsatz des Islam.
Guds enhet (Tawhid) innebär att Allah är unik i sitt väsen, sina egenskaper och sin vilja och att inga väsen eller gudar kan dyrkas vid sidan av honom.

2. Tro på änglarnaMuslimer tror på änglar som gudomliga varelser som tjänar Allah och utför vissa uppgifter. De är osynliga och kan inte begå några synder. En av de mest kända änglarna är Jibril (Gabriel), som förmedlade Allahs uppenbarelser till profeterna.

3. Tro på de heliga skrifternaDen Islam erkennt mehrere heilige Schriften an, die von Allah offenbart wurden. Die wichtigsten sind:
Koranen: Das letzte und unfehlbare Wort Gottes, das Muhammad über 23 Jahre hinweg durch den Engel Gabriel empfangen hat. Der Koran ist das zentrale religiöse Buch des Islam und wird als die endgültige und vollkommene Offenbarung betrachtet.
Taurat (Torah), Psalmerna (Zabur) och Evangeliet (Injil)Dessa böcker har tidigare uppenbarats för profeter som Moses, David och Jesus. Koranen anser att dessa skrifter är sanna, men de har ändrats med tiden.

Koranen är den viktigaste källan till islamisk doktrin, lag och moraliska värderingar.

4. Tro på profeternaDen Islam lehrt den Glauben an die Propheten als Übermittler der göttlichen Botschaft. Muslime glauben, dass Allah vielen Menschen über die Jahrhunderte hinweg Propheten geschickt hat, um seine Botschaft zu verkünden.
Der letzte und bedeutendste Prophet des Islam ist Muhammad, der als „Siegel der Propheten“ angesehen wird. Er ist der letzte, durch den die endgültige Offenbarung, der Koran, gesandt wurde. Weitere wichtige Propheten im Islam sind Adam, Noah, Abraham, Mose, David, Jesus und viele andere.
Muhammed anses vara den perfekta människan och en förebild för alla muslimer. Hans ord och gärningar finns nedtecknade i haditherna, som är en viktig källa för islamisk praxis.

5. Tron på den yttersta dagen (domedagen)Muslimer tror på en sista dag då alla människor kommer att ställas till svars av Allah för sina gärningar i livet. På denna dag kommer universum att förstöras och alla människor kommer att återuppstå. Varje person kommer att dömas för sina goda och dåliga gärningar, och den slutliga domen kommer att avgöra om de kommer till paradiset (Jannah) eller helvetet (Jahannam).
De troende som har fullgjort sina plikter mot Allah kommer att finna evig glädje i paradiset, medan de som har försummat sina plikter kan straffas med helvetet.

6. De fem pelarna i islam: Die Fünf Säulen des Islam sind die grundlegenden religiösen Pflichten, die jeder Muslim erfüllen sollte, um ein gottgefälliges Leben zu führen. Sie sind:

• Shahada (trosbekännelse)Bekännelsen av Allah som den ende Guden och av Muhammed som hans profet. Den lyder: "Det finns ingen gud utom Allah, och Muhammed är Allahs budbärare."
• Sallad (bön)Muslimer är skyldiga att be fem gånger om dagen (Fajr, Dhuhr, Asr, Maghrib, Isha). Dessa böner tjänar till att koppla samman den troende med Allah och be honom om vägledning.
• Zakat (allmosa)Muslimer bör skänka en del av sin inkomst till välgörenhet. Zakat är ett obligatoriskt bidrag på 2,5 % av årsinkomsten för att hjälpa de behövande och främja social rättvisa.
• Sawm (fasta under Ramadan)Under månaden Ramadan är muslimerna skyldiga att fasta från soluppgång till solnedgång. De avstår från att äta, dricka, röka och ha sexuella aktiviteter för att kunna koncentrera sig på andlig rening och självkontroll.
• Hajj (pilgrimsfärd till Mecka)Varje muslim som har ekonomisk och fysisk möjlighet bör göra pilgrimsfärden till Mecka en gång i sitt liv. Hajj är en viktig del av den islamiska tron och ett tecken på enighet mellan muslimer över hela världen.

7. Begreppet Allahs vilja (Qadar)Muslimer tror på Qadar, vilket betyder tro på ett gudomligt öde. Allt som händer i universum bestäms av Allahs vilja. Samtidigt har människor friheten att fatta beslut och ta ansvar för sina handlingar.

8. Betydelsen av gemenskapen (Umma)Den Islam betont die Bedeutung der Gemeinschaft (Umma) der Gläubigen. Muslime sind Teil einer weltweiten Gemeinschaft, die auf den gemeinsamen Glauben an Allah und den Propheten Muhammad vereint ist. Die Umma verpflichtet die Gläubigen zu Solidarität, Unterstützung und Brüderlichkeit.

9. Betydelsen av moral och etiska värderingarDen Islam legt großen Wert auf die Entwicklung von moralischen und ethischen Werten wie Ehrlichkeit, Gerechtigkeit, Mitgefühl, Bescheidenheit und Respekt vor anderen. Muslime sind angehalten, ihr Leben nach den Prinzipien des Koran und der Lehren des Propheten Muhammad zu führen.
Det finns också många regler som rör mellanmänskliga relationer, till exempel hur man ska behandla föräldrar, grannar, föräldralösa barn och fattiga, samt vikten av förlåtelse och barmhärtighet.

10. Jihad (det heliga kriget)Begreppet jihad betyder bokstavligen "strävan" eller "kamp". Det syftar på den andliga och moraliska kamp som en troende för för att bli en bättre människa och uppfylla Allahs vilja. Termen missförstås ofta och i många sammanhang förknippas den med våldshandlingar. I sitt ursprungliga sammanhang betyder jihad i första hand den inre kampen mot synden och strävan efter ett rättfärdigt liv.

Hinduism

Omkring 1,2 miljarder människor, främst i Indien och Nepal, är engagerade i Hinduism.

De Hinduism är den tredje största religionen i världen. Majoriteten av Hinduister lever i Indien, där cirka 80 % av befolkningen tillhör denna religion, samt i Nepal, där Hinduism är statsreligion, och i Bangladesh, Indonesien och andra länder i Sydasien.

Det finns också betydande hinduiska samhällen i västvärlden, särskilt till följd av migration, till exempel i USA, Storbritannien, Kanada, Fiji och Mauritius. De Hinduism ist eine der ältesten Religionen der Welt und zeichnet sich durch eine Vielzahl von Praktiken, Philosophien und Traditionen aus, wobei er keine einheitliche Struktur oder heilige Schrift wie im Christentum eller Islam hat.

De Hinduism ist eine religiöse Tradition, die auf einer tiefen spirituellen Philosophie basiert, die das Streben nach Erleuchtung, die Überwindung von Leid und die Vereinigung mit dem Göttlichen betont. Zu seinen zentralen Glaubensinhalten gehören die Idee des Brahman als höchsten Gott, Atman als die unsterbliche Seele, die Karma-Gesetzmäßigkeit, der Zyklus von Samsara und das Ziel der Moksha-Befreiung. Zudem spielt die Praxis von Yoga, Meditation und die Verehrung von Gottheiten eine zentrale Rolle im täglichen Leben der Gläubigen.

1. Monoteism och polyteism: Glaube an das höchste Wesen (Brahman): Der Hinduism glaubt an ein einziges, unendliches und allumfassendes göttliches Prinzip namens Brahman, das die Grundlage des Universums bildet. Brahman wird als transzendent und immanent angesehen, d.h., es ist sowohl jenseits aller Formen als auch in allem gegenwärtig.
Olika gudar: Obwohl Brahman das höchste Prinzip ist, wird es in der Praxis häufig durch verschiedene Gottheiten verehrt, die Aspekte von Brahman repräsentieren. Diese Gottheiten, wie Brahma (der Schöpfer), Vishnu (der Erhalter), Shiva (der Zerstörer) und viele andere, sind Teil der Vielfalt im Hinduism. Jede Gottheit hat ihre eigene Geschichte, Aspekte und Verehrungsformen.

2. Atman (den odödliga själen)I Hinduism wird jeder Mensch als ein Teil des unendlichen Brahman angesehen, und das wahre Selbst eines Menschen ist das Atman, die unsterbliche Seele. Das Atman ist göttlich und unvergänglich, es wird nicht von Geburt und Tod beeinflusst, sondern ist in einem ewigen Zyklus der Wiedergeburt (Samsara) eingebunden.

3. Samsara och reinkarnation: Samsara syftar på cykeln av födelse, död och återfödelse. Hinduer tror att själen återföds i en ny kropp efter döden. Denna återfödelse är beroende av karma, dvs. individens handlingar i det föregående livet. Goda gärningar leder till en bättre återfödelse, medan dåliga gärningar leder till ett sämre liv.
Hinduernas yttersta mål är att ta sig ur samsaras kretslopp och uppnå moksha.

4. Karma och Dharma: Karma är lagen om orsak och verkan. Den säger att varje handling - vare sig den är bra eller dålig - får konsekvenser som visar sig i nästa liv. Karma påverkar en människas liv och avgör hennes återfödelse.
Dharma avser en individs etiska och moraliska plikter som är i harmoni med den kosmiska ordningen och sociala normer. Dharma är individuell och kan variera beroende på ålder, kön, yrke och social status.

5. Moksha (befrielse): Moksha ist das Endziel des Hinduism und bedeutet die Befreiung von Samsara, dem Zyklus der Wiedergeburt und des Leidens. Moksha wird erreicht, wenn die Seele ihre wahre Natur erkennt und sich mit Brahman vereint. Dies geschieht durch spirituelle Erkenntnis, Hingabe, Meditation und das Befolgen der göttlichen Prinzipien.

6. Hinduismens heliga skrifterDen Hinduism hat eine Vielzahl von heiligen Schriften. Die wichtigsten sind:

• Vedas: Die ältesten und heiligsten Texte des Hinduism, die liturgische Hymnen, Gebete und philosophische Lehren enthalten.
• UpanishadernaFilosofiska skrifter som ger djupare andliga insikter om Brahman, Atman och verklighetens natur.
• Bhagavad GitaEn viktig del av Mahabharata, ett episkt verk som skildrar en dialog mellan prinsen Arjuna och guden Krishna. Bhagavad Gita behandlar teman som dharma, karma, bhakti (hängivenhet) och moksha.
• Ramayana och MahabharataTvå stora episka berättelser som handlar om Rama och Krishna och som innehåller viktiga moraliska och filosofiska lärdomar.

7. Yoga och meditationYoga är en andlig praktik som syftar till att rena kropp och själ, få kontroll över det egna sinnet och nå andlig insikt. Det finns olika typer av yoga:

• Hatha Yoga: Fysiska övningar för att främja hälsa och mental klarhet.
• Karma YogaVägen till osjälviskt tjänande och handlande utan att fästa sig vid resultatet.
• Bhakti YogaHängivenhetens och dyrkanens väg till det gudomliga.
• Jnana Yoga: Vägen till visdom och insikt om självet och Brahman.
• Raja YogaDen kungliga vägen, som inkluderar meditation och andlig disciplin.

• Meditation är en central del av yogan och det andliga livet för att lugna sinnet och uppleva det högre jaget.

8. Kastsystemet (Varna-systemet)Kastsystemet, även känt som varnasystemet, delar in samhället i fyra huvudkategorier eller "varnas":

• Brahminer (Präster och akademiker)
• Kshatriyas (Krigare och härskare)
• Vaishyas (Handlare och jordbrukare)
• Shudras (Arbetare och tjänstefolk)

• Denna kategorisering är dock inte okontroversiell i modern praxis och har lett till sociala orättvisor, särskilt i form av diskriminering av daliter (tidigare "oberörbara").

9. Festivaler och ritualerDen Hinduism umfasst eine Vielzahl von Festivals und Ritualen, die in verschiedenen Regionen und Gemeinschaften gefeiert werden. Einige der bekanntesten Festivals sind:

• DiwaliLjusfestivalen, som firar ljusets seger över mörkret och det godas seger över det onda.
• HoliVårens färgfest, som firar kärleken mellan Krishna och Radha och symboliserar livsglädje.
• NavaratriEn nio dagar lång festival tillägnad gudinnan Durga, som firar det godas seger över det onda.

• Rituale und Zeremonien sind oft wichtig im Hinduism, wie Puja (Verehrung) von Gottheiten, Ahnenverehrung und Feste, die mit wichtigen Lebensereignissen wie der Geburt, Heirat und dem Tod verbunden sind.

10. Mångfald och toleransDen Hinduism ist bekannt für seine Vielfalt an Traditionen, Philosophien und Praktiken. Er betont Toleranz gegenüber verschiedenen Glaubensrichtungen und fördert die Idee, dass es viele Wege zur Erleuchtung und zum Verständnis des Göttlichen gibt.

Buddhism

Dem Buddhism är hänförliga till cirka 520 miljoner människor.

Det största antalet Buddhister lever i Asien, framför allt i länder som Kina, Thailand, Vietnam, Myanmar, Sri Lanka, Kambodja, Japan, Korea och Tibet.

De Buddhism är en mycket mångfacetterad religion som utövas i olika traditioner. De viktigaste strömningarna inkluderar Theravada-buddhismensom är särskilt utbredd i Sydostasien, den Mahayana-buddhismen, der in Ostasien dominiert (einschließlich China, Japan und Korea), und der Vajrayana-Buddhism, der insbesondere in Tibet und den Himalaya-Regionen praktiziert wird.

Även om Buddhism är särskilt utbredd i Asien, men det finns också växande Buddhistiska samhällen i västvärlden, som får allt fler anhängare.

De Buddhism ist eine spirituelle Praxis, die den Weg zur Erleuchtung durch das Überwinden von Leiden und die Entwicklung von Weisheit, Mitgefühl und Achtsamkeit betont. Zentrale Glaubensinhalte sind das Verständnis von Leid und seiner Ursachen, die Praxis des Edlen Achtfachen Pfades, das Konzept der Vergänglichkeit und des Nicht-Selbst sowie das Streben nach Nirwana – dem Zustand der Befreiung und des inneren Friedens.

1. De fyra ädla sanningarna: Die Vier Edlen Wahrheiten sind das grundlegende Konzept des Buddhism und bilden die Grundlage für die gesamte Praxis:

• Sanningen om lidande (Dukkha)Livet är till sin natur förknippat med lidande och otillfredsställelse, oavsett om det handlar om fysiskt eller psykiskt lidande. Allt i livet är förgängligt, och även behagliga upplevelser är förenade med lidande eftersom de i slutändan är förgängliga.
• Sanningen om lidandets ursprung (Samudaya)Lidande uppstår ur begär (tanha), bundenhet och okunnighet. Dessa önskningar och bindningar leder till begär och klamrande vid saker som inte är permanenta, vilket i sin tur skapar lidande.
• Sanningen om lidandets upphörande (Nirodha)Det finns ett tillstånd där lidandet är övervunnet. Detta tillstånd är nirvana, det slutliga slutet på lidandet, som uppnås genom att ge upp begär och bindningar.
• Sanningen om vägen till lidandets upphörande (Magga)Vägen till lidandets upphörande är den ädla åttafaldiga vägen, som omfattar ett antal etiska och praktiska discipliner.

2. Den ädla åttafaldiga vägenDen ädla åttafaldiga vägen är vägen till att övervinna lidande och uppnå upplysning. Den inkluderar:

• Höger vy (Visdom): Den korrekta insikten om verklighetens natur, särskilt de fyra ädla sanningarna.
• Rätt avsikt (visdom): En inställning som präglas av medkänsla, osjälviskhet och en vilja att övervinna lidande.
• Rätt tal (etik): Ärlig, välvillig och konstruktiv kommunikation.
• Rätt åtgärd (Etik): Etiskt beteende som följer moraliska principer, t.ex. att undvika att döda, stjäla och uppträda ohövligt.
• Rätt försörjning (etik): Ett liv som följer etiska principer och inte ägnar sig åt skadliga aktiviteter.
• Rätt insats (meditation): Strävan efter att undvika skadliga tankar och utveckla positiva egenskaper.
• Rätt mindfulness (meditation): Mindfulness och medvetenhet i varje handling och i stunden.
• Rätt koncentration (Meditation): Meditationsövningar för att uppnå ett tillstånd av inre lugn och insikt.

3. Begreppet anatta (icke-själv)I Buddhism gibt es das Konzept des Anatta, das „Nicht-Selbst“ oder „Kein-Selbst“. Dies bedeutet, dass es kein dauerhaftes, unveränderliches „Ich“ oder „Selbst“ gibt. Alles, was wir als „selbst“ wahrnehmen – unsere Körper, Gedanken und Emotionen – ist vergänglich und besteht nur aus einem fließenden Strom von Erfahrungen. Das Festhalten an der Vorstellung eines festen „Ich“ ist die Quelle vieler unserer Leiden.

4. Begreppet förgänglighet (Anicca)Anicca betyder "förgänglighet". Allt i livet är i ständig förändring - ingenting förblir detsamma för alltid. Allt som existerar är föremål för en ständig förändringsprocess. Denna insikt leder till insikten att det orsakar lidande att hålla fast vid sådant som är förgängligt.

5. Karma och återfödelseKarma är lagen om orsak och verkan. Den säger att varje handling - oavsett om den är fysisk, verbal eller mental - får konsekvenser. Goda handlingar leder till positiva resultat, medan skadliga handlingar leder till negativ karma, som i sin tur kan orsaka framtida lidande.
Wiedergeburt ist ein weiteres zentrales Konzept im Buddhism. Es geht nicht um eine unsterbliche Seele, sondern um den fortwährenden Fluss von Karmischen Energien, die die Wiedergeburt in einem neuen Leben bestimmen. Das Ziel ist es, den Zyklus der Wiedergeburt (Samsara) zu überwinden und Nirwana zu erreichen, einen Zustand der Befreiung.

6. Nirvana (upplysning): Nirwana ist das endgültige Ziel des Buddhism. Es ist der Zustand der Erleuchtung, der Befreiung von Samsara (dem Kreislauf von Geburt, Tod und Wiedergeburt) und dem Leiden. Nirwana bedeutet das vollständige Aufgeben von Anhaftung, Begierde und Unwissenheit und das Erreichen von innerem Frieden und Weisheit.

7. Medkänsla (Karuna) och visdom (Prajna): Mitgefühl (Karuna) ist ein zentraler Wert im Buddhism. Es geht darum, das Leid der anderen zu erkennen und sich für ihr Wohl einzusetzen. Weisheit (Prajna) ist die Einsicht in die wahre Natur der Realität, das Erkennen der Vergänglichkeit und der Leerheit aller Dinge.

8. Meditation och mindfulness: Meditation ist eine wesentliche Praxis im Buddhism. Sie dient der Entwicklung von Achtsamkeit, Konzentration und Weisheit. Verschiedene Meditationspraktiken wie Vipassana (Einsichtsmeditation) und Samatha (Beruhigung) werden genutzt, um den Geist zu beruhigen, das Bewusstsein zu schärfen und tiefere Einsichten in die wahre Natur der Dinge zu erlangen.

9. De fem silorna (etik)Den Fem Silas är grundläggande etiska budord som bör följas i det dagliga livet:

• Döda inteRespekt för allt liv och undvikande av våld.
• Stjäl inteÄrlighet och respekt för andras egendom.
• Inga sexuella övergreppRespekt och ansvar i hanteringen av relationer.
• Ljug inte: Sanningsenlighet i kommunikation.
• Ingen berusningUndvik droger och alkohol, som fördunklar sinnet och försämrar mindfulness.

Judendom

De Judendom är känd av cirka 15 miljoner människor.

Den största Judiska församlingen bor i Israel, där cirka 6,9 miljoner människor Judar följt av USA, som har den näst största marknaden i världen. Judisk befolkning med cirka 5,7 miljoner invånare. Andra viktiga Judiska samhällen finns i länder som Frankrike, Kanada, Storbritannien och Argentina.

De Judendom ist eine der ältesten monotheistischen Religionen der Welt und basiert auf den heiligen Schriften der Torah. Es ist sowohl eine Religion als auch eine kulturelle Identität, die stark mit der Geschichte und den Traditionen des Judiska människor är ansluten.

1. Monoteism: Das zentrale Glaubensprinzip des Judentums ist der Monotheismus, der Glaube an einen einzigen, allmächtigen, allwissenden und unsichtbaren Gott. Dieser Gott, genannt JHWH (Jahwe), ist der Schöpfer des Universums und die Quelle allen Lebens. Er ist ewig und unveränderlich.

2. Förbundet mellan Gud och Israels folk: Das Judendom basiert auf einem Bund zwischen Gott und dem Volk Israel. Dieser Bund wurde erstmals mit Abraham geschlossen, der als Vater des jüdischen Volkes angesehen wird. Später wurde der Bund mit Mose erneuert, als er das Volk Israel aus der Sklaverei in Ägypten führte und sie das Torah (Gesetz) gab.
Förbundet innebär att det judiska folket är skyldigt att lyda Guds bud, och i gengäld lovar Gud att skydda och välsigna folket.

3. Torah och budorden: Die Torah ist der heilige Text des Judentums und umfasst die ersten fünf Bücher der Bibel (Genesis, Exodus, Levitikus, Numeri, Deuteronomium). Sie enthält sowohl historische Erzählungen als auch die Gesetze, die das jüdische Leben und die religiöse Praxis bestimmen.
Torah innehåller 613 budord (mitzvot) som reglerar de troendes beteende. Dessa omfattar både religiösa och moraliska regler och rör det dagliga livet, t.ex. kostregler (kosher), bön, sabbat och allmänna helgdagar.

4. Begreppet gott och ontI Judendom gibt es die Vorstellung, dass Menschen mit freiem Willen ausgestattet sind und daher zwischen Gut und Böse wählen können. Tikkun Olam (Weltverbesserung) ist ein Prinzip, das die Verantwortung betont, Gutes zu tun und das Leben zu verbessern, sowohl für den Einzelnen als auch für die Gesellschaft.

5. Innebörden av Messias: Das Judendom glaubt an das zukünftige Kommen eines Messias, eines Erlösers, der den Frieden auf der Erde bringen, das jüdische Volk wieder in das verheißene Land führen und die Welt zu einer Zeit des Wohlstands und der Gerechtigkeit führen wird. Der Messias ist jedoch noch nicht gekommen und wird nicht als göttliche Figur betrachtet, wie es im Christentum der Fall ist.

6. Livet efter döden: Die Ansichten über das Leben nach dem Tod sind im Judendom vielfältig. Es gibt keine einheitliche Vorstellung, aber viele Juden glauben an eine Form von Auferstehung der Toten und an ein Jüngstes Gericht, bei dem jeder Mensch für sein Leben verantwortlich gemacht wird. Einige jüdische Strömungen betonen das Konzept eines Lohns und Strafe im Jenseits, während andere sich mehr auf das Leben in der Gegenwart konzentrieren.

7. Heliga platser och ritualer: Zu den wichtigsten heiligen Orten des Judentums gehört das Land Israel, insbesondere Jerusalem und der Tempelberg, der als der Ort gilt, an dem der Tempel in der Antike stand. Das Judendom betont die Bedeutung des Sabbats (Shabbat), des wöchentlichen Ruhetages, der am Freitagabend beginnt und am Samstagabend endet.Weitere wichtige jüdische Feiertage sind Pessach (Passahfest), Jom Kippur (der Versöhnungstag), Sukkot (Laubhüttenfest) und Schawuot (Wochenfest), die alle an wichtige Ereignisse in der jüdischen Geschichte erinnern und bestimmte religiöse Rituale beinhalten.

8. Tro på rättvisa och lag och rätt: Das Judendom legt großen Wert auf Gerechtigkeit, Gleichheit und soziale Verantwortung. Viele der Gebote betreffen die Art und Weise, wie Menschen miteinander umgehen sollten, etwa durch das Gebot der Nächstenliebe (Hessed) und die Verpflichtung, für die Armen und Bedürftigen zu sorgen.

9. Etik och moral: Die ethischen Lehren des Judentums beinhalten die Betonung auf Ehrlichkeit, Gerechtigkeit, Vergebung, Barmherzigkeit und die Achtung vor dem Leben. Schalom (Frieden) ist ein zentrales Konzept, das sowohl im zwischenmenschlichen Bereich als auch in der Beziehung zu Gott und der Welt eine wichtige Rolle spielt.

10. Den judiska församlingen: Das Judendom legt großen Wert auf die Gemeinschaft (Kehilla). Die jüdische Gemeinschaft spielt eine wichtige Rolle im religiösen Leben, da gemeinsame Gebete, Feste und Rituale die Bindung unter den Gläubigen stärken und das individuelle Leben begleiten.

11. Halacha - Den judiska lagenHalacha är den judiska lagen som består av Torah, de muntliga traditionerna (Talmud och Mishnah) och senare rabbinska avgöranden. Den reglerar inte bara religiösa sedvänjor utan även vardagslivet, inklusive matvanor, kläder, äktenskap, arbete och socialt ansvar.

Sikhism

Cirka 30 miljoner människor i världen, främst i Indien.

De flesta av dem bor i Indien, särskilt i delstaten Punjabsom betraktas som det andliga centrumet i Sikhism gäller. För Sikhism grundades på 1400-talet av Guru Nanak och de nio andra gurus som följde honom, och betonar Guds enhet, alla människors lika värde och ett liv i tjänst för andra.

Även om Sikhism främst i Indien, men det finns också betydande Sikhiska samhällen i länder som Storbritannien, Kanada, USA, Malaysia och Australien, på grund av migration och den globala spridningen av religion. Den Sikhism är en monoteistisk religion som kombinerar tro, meditation och socialt ansvar i sin utövning.

1. MonoteismDen Sikhism glaubt an einen einzigen, unteilbaren Gott, der als „Waheguru“ bezeichnet wird. Gott ist der Schöpfer des Universums, allmächtig, allwissend und allgegenwärtig. Er ist jenseits von Zeit und Raum und unvorstellbar, aber durch seine Schöpfung erkennbar.
2. Guru Granth Sahib som den levande Gurun: Sikhernas heliga skrift, den Guru Granth Sahibär vördad som den sista och eviga gurun. Efter den tionde guruns, Guru Gobind Singhs, död förklarade han att den heliga skriften var den högsta andliga vägledningen som innehöll alla guruers visdom och kunskap.
3. Tro på reinkarnationSikherna tror på själens återfödelse (reinkarnation) och att det yttersta målet är att förenas med Gud. Själen passerar genom många liv baserat på lagen om karma - en individs gärningar. Goda gärningar leder till ett bättre liv, medan dåliga gärningar leder till ett lägre tillstånd.
4. Vägen till förening med GudSikher strävar efter att uppnå direkt förening med Gud genom hängivenhet till Gud, meditation på det gudomliga namnet (Nam Japna), rätt handling (Dharma) och stöd till behövande. Det andliga målet är att frigöra sig från reinkarnationens kretslopp.
5. Tro på seva (osjälvisk tjänst)Den Sikhism legt großen Wert auf selbstlosen Dienst an anderen (Seva). Sikhs sollen anderen Menschen helfen, insbesondere denen, die in Not sind, unabhängig von Religion oder Herkunft. Dieses Prinzip betont den Altruismus und das Gemeinwohl.
6. Jämlikhet och broderskapDen Sikhism predigt die Gleichheit aller Menschen, unabhängig von ihrer Rasse, ihrem Geschlecht oder ihrem sozialen Status. Alle Menschen sind vor Gott gleich, und es gibt keine hierarchischen Unterschiede. Frauen und Männer haben die gleiche spirituelle Würde und Verantwortung.
7. Förkastande av ritualer och vidskepelse: Sikhism lehnt leere Rituale und Aberglauben ab. Die Anbetung sollte auf einfache und authentische Weise geschehen, ohne auf äußerliche Rituale oder magische Praktiken zurückzugreifen. Der Glaube sollte in der Hingabe und im Handeln im Einklang mit göttlicher Moral und Gerechtigkeit bestehen.
8. Fem C:n (De fem trossymbolerna): Sikhs, die sich zu einem bestimmten Zeitpunkt ihres Lebens zum Sikhism bekennen, tragen fünf wichtige Symbole (die sogenannten „fünf K’s“):
   • Kesh (hår): Oförändrat, långt hår som är en symbol för att man accepterar den gudomliga viljan.
   • Kangha (kam): En kam för hårvård som symboliserar renhet.
   • Kara (järnarmband): Ett armband av stål som påminner oss om vår eviga förbindelse med Gud.
   • Kachera (Långa byxor): Ett klädesplagg som symboliserar renhet och självbehärskning.
   • Kirpan (svärd): Ett litet svärd som symboliserar skyddet av sanning och rättvisa och viljan att försvara de förtryckta.
9. Sikhiska samfundet och SangatTron betonar vikten av gemenskap (sangat) och gemensam bön. Gemensam tillbedjan, där Guru Granth Sahib reciteras, är en central del av troslivet.
10. Fem dygderSikherna strävar efter att förverkliga fem dygder i sina liv:
    • Sat (sanning): Sanning i tanke, ord och handling.
    • Santokh (lydnad och förnöjsamhet)Nöjd med vad du har.
    • Daya (medkänsla och barmhärtighet)Medkänsla för alla levande varelser.
    • Dhan (välstånd och generositet)Att ge och dela med sig till andra.
    • Nimrata (ödmjukhet)Blygsamhet och ödmjukhet i umgänget med andra.

Bahá'í-tron

7 miljoner människor är beroende av Bahá'í-tron till.

De Bahá'í-samfundet är en av de snabbast växande världsreligionerna och finns representerad i över 200 länder och territorier. Den största Bahá'í-samfund finns i länder som Indien, Iran och Afrika.

De Bahá'í-tron är en monoteistisk religion som grundades på 1800-talet av Bahá'u'lláh (1817-1892) grundades. Den betonar mänsklighetens enhet, tron på en enda Gud och principerna om rättvisa, fred och jämlikhet. Den Bahá'í-religionen syftar till att främja mänsklighetens andliga och sociala utveckling och möjliggöra uppbyggandet av en global gemenskap.

1. MonoteismBahá'íerna tror på en enda Gud som är universums skapare och som är outgrundlig i sitt väsen. Gud uppenbarar sig dock i olika religiösa uppenbarelser som har förmedlats genom historien av olika profeter, såsom Abraham, Moses, Jesus, Muhammed och slutligen Bahá'u'lláh.
2. Mänsklighetens enhet: Ein zentraler Grundsatz des Bahá’í-Glaubens ist die Überzeugung, dass alle Menschen unabhängig von Rasse, Ethnizität oder kulturellem Hintergrund gleich sind. Es wird betont, dass die Menschheit eine einzige, untrennbare Einheit bildet.
3. Enhet mellan religionerBahá'í lär att alla stora världsreligioner har sitt ursprung i samma Gud och att skillnaderna mellan dem endast beror på olika historiska och kulturella sammanhang. Religionerna ses som olika kapitel i en gudomlig plan.
4. Bahá'u'lláh som det senaste manifestet från GudBahá'íerna tror att Bahá'u'lláh är Guds senaste profet eller manifest och att han har förmedlat ett budskap om fred, enighet och rättvisa som är relevant för vår tid.
5. Frihet och ansvarTron betonar vikten av fria val och en känsla av personligt ansvar. Bahá'íer bör aktivt bidra till att göra världen till en bättre plats genom att leva efter dygder som sanning, rättvisa, kärlek och respekt för alla människor.
6. Förbud mot diskrimineringBahá'íer förkastar alla former av diskriminering, oavsett om den grundar sig på kön, ras, klass, religion eller nationalitet. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och främjandet av jämställdhet är en viktig del av tron.
7. Världsfred och internationellt samarbeteDen Bahá'í-tron setzt sich für den Weltfrieden, internationale Zusammenarbeit und die Schaffung einer globalen Gesellschaft auf der Grundlage von Gerechtigkeit und Einheit ein.
8. Livet efter dödenBahá'íerna tror på ett liv efter döden där själen fortsätter att existera och befinner sig i ett ständigt tillstånd av andlig utveckling. Erfarenheterna i detta liv påverkar själens tillstånd i livet efter detta.
9. Enhet mellan vetenskap och religionBahá'íerna tror att vetenskap och religion är två kompletterande sätt att söka sanningen. Båda bör arbeta tillsammans på ett harmoniskt sätt för att främja mänsklighetens välfärd.

Diese Prinzipien sind in den Schriften von Bahá'u'lláh und den späteren Bahá’í-Führern niedergelegt. Der Bahá'í-tron fordert die Anhänger auf, sich aktiv für die Verbesserung der Welt einzusetzen und den Geist der Einheit, des Friedens und der Zusammenarbeit zu fördern.

Daoism

Till Daoism (även Taoism Gruppen består av 12 miljoner människor, främst i Kina men även i övriga världen.

De Daoism är djupt rotad i kulturen och de religiösa sedvänjorna där. Den uppfattas både som en religiös tradition och som ett filosofiskt system. Den Daoism omfattar en mängd olika trosuppfattningar och sedvänjor, av vilka vissa fokuserar på ritualer, meditation och dyrkan av gudar, medan andra betonar mer filosofiska aspekter av livet, som i skrifterna från Dao De Jing från Laozi och lärorna från Zhuangzi finns att hitta.

Många människor i Kina, Taiwan och andra delar av Östasien som utövar daoism kanske inte betraktar den som en "religion" i västerländsk mening, utan som en del av deras kulturella traditioner och andliga praxis. Det finns också grupper i andra länder med kinesisk diaspora som utövar daoistiska ritualer och principer.

Konfucianism

De Konfucianism utövas av cirka 6 ... 7 miljoner människor, främst i Kina, Sydkorea, Japan, Vietnam och Taiwan.

De Konfucianism förstås i första hand som en filosofisk och etisk tradition. I dessa länder Konfucianism ofta inte en religion i traditionell mening, utan snarare ett sätt att leva och ett moraliskt system som formar socialt beteende, familjestrukturer och regeringspolitik.

I Kina, där den Konfucianism historiskt förankrad ses den ofta som en kulturell grund, även om inte alla som följer konfucianska värderingar betraktar sig som "anhängare" av den konfucianska tron. Konfucianism im religiösen Sinne betrachtet. Daher ist es schwierig, die genaue Zahl der „Anhänger“ des Konfucianism zu bestimmen, da viele Menschen die Lehren Konfuzius‘ in ihr tägliches Leben integrieren, ohne sie als Religion zu definieren.

De Konfucianism är en etisk och filosofisk tradition som är starkt baserad på främjandet av moraliskt beteende, social harmoni och familjeansvar. Genom begreppen humanitet (Ren), Ritual (Li), filialplikt (Xiao) och idealet om den ädle mannen (Junzi) strebt der Konfucianism nach einer gerechten und gut organisierten Gesellschaft, in der jeder seine Verantwortung für das Wohl der Gemeinschaft und die Ordnung des Universums wahrnimmt.

1. Humanity (Ren): Ren ist das zentrale ethische Konzept im Konfucianism und wird oft als „Menschlichkeit“ oder „Mitgefühl“ übersetzt. Es bedeutet, die tiefste Form der zwischenmenschlichen Güte und des Mitgefühls zu praktizieren. Ren impliziert die Fähigkeit, die Gefühle und Bedürfnisse anderer zu verstehen und entsprechend zu handeln. Es ist der moralische Kern des Konfucianism und betrifft die Art und Weise, wie Menschen miteinander umgehen sollen.
2. Ritualer och respekt (Li): Li avser ritualer, ceremonier och ett korrekt utförande av sociala normer och plikter. Det handlar inte bara om religiösa ritualer, utan också om allmänt socialt beteende som främjar harmoni i samhället. Li inkluderar respekt för äldre människor, förfäder och hierarkin inom familjen och samhället. Respekt för Li-Standarder ses som nödvändigt för att upprätthålla den sociala ordningen.
3. Ansvar och dygd (Xiao): Xiao är den filiala plikten och understryker vikten av respekt och vördnad för föräldrar och förfäder. I konfuciansk filosofi anses den vara den mest grundläggande dygden. Den omfattar både vård av föräldrar på ålderns höst och uppriktigt ihågkommande och vördande av förfäder. Familjen står i centrum för det sociala och moraliska livet och förhållandet till föräldrar och förfäder ses som grunden för att bygga ett harmoniskt samhälle.
4. Balans och harmoniDen Konfucianism strävar efter ett harmoniskt samhälle där alla medlemmar känner till och fullgör sina sociala skyldigheter. Balans och ordning är centrala principer som ska förverkligas både på ett personligt och på ett socialt plan. Harmoni är det tillstånd där alla människor uppfyller sitt ansvar i sin roll i samhället samtidigt som balansen mellan individuell frihet och social ordning upprätthålls.
5. Den ädle mannen (Junzi)Den Junzi (den "ädle mannen" eller "den gode mannen") är ett ideal i Konfucianism. Det betecknar en person som i hög grad förkroppsligar moralisk integritet och dygd. Den Junzi strävar efter att vara en källa till moralisk visdom och inflytande och fungerar som en förebild för andra. Han agerar inte av egenintresse, utan i enlighet med principerna i Ren (mänsklighet), Li (ritual och respekt) och Xiao (filialens skyldighet).
6. Utbildning och visdom: Bildung spielt eine zentrale Rolle im Konfucianism. Der Erwerb von Wissen und das Streben nach Weisheit sind wichtig, um sowohl die eigene moralische Entwicklung zu fördern als auch eine bessere Gesellschaft zu schaffen. Konfuzius betonte die Bedeutung von Bildung als Weg zur Selbstverbesserung und als Möglichkeit, Weisheit und ethische Prinzipien zu erlangen.
7. Harmoni mellan himmel och människaI Konfucianism wird auch die Beziehung zwischen dem Menschen und dem Himmel (Tian) är tematiserad. Tian uppfattas inte som en gud, utan som en kosmisk kraft eller princip som representerar ordning och moral i universum. Människan måste leva i harmoni med Tian, vilket innebär att följa sina moraliska plikter och den korrekta samhällsordningen.
8. Jämlikhet och rättvisaÄven om Konfucianism Hierarchien und soziale Rollen anerkennt, betont er auch die Bedeutung von Gerechtigkeit und Gleichheit in der Gesellschaft. Es wird erwartet, dass die Herrscher sich um das Wohl ihrer Menschen kümmern und in einer gerechten und moralischen Weise regieren. Der Konfucianism fördert die Idee, dass jeder Mensch die Möglichkeit zur moralischen Verbesserung hat, unabhängig von seiner gesellschaftlichen Stellung.
9. Den "gyllene vägen" (Zhongyong)Den Zhongyong ("mitten" eller "den gyllene vägen") beskriver strävan efter ett balanserat liv. Det handlar om att undvika ytterligheter och i stället hitta en medelväg. Denna idé återspeglas i uppfattningen att människor bör iaktta måttfullhet i alla avseenden för att bevara inre harmoni och yttre ordning.

Shintoism

Till Shintoism bekänner sig till ca 3 ... 4 miljoner människor, främst i Japan.

Många människor i Japan utövar shinto-ritualer utan att nödvändigtvis känna igen sig helt som "Shintoister", eftersom Shintoism är ofta sammanvävd med vardagliga kulturella traditioner och festivaler.

Även om Shintoism Även om det japanska samfundet dominerar i Japan finns det också mindre samfund och utövare i andra delar av världen, särskilt i regioner med japansk diaspora. De Shintoism är dock inte en evangeliserande religion och har därför ingen större spridning utanför Japan.

De Shintoism är den inhemska religionen i Japan och omfattar en mängd olika trosuppfattningar och sedvänjor som är centrerade kring dyrkan av Kami (spirituelle Wesen oder Götter) und die Verbindung mit der Natur und den Ahnen konzentrieren. Es ist eine polytheistische Religion, die keine feste Dogmatik oder heilige Schrift im traditionellen Sinne besitzt. Hier sind die wesentlichen Glaubensinhalte des Shintoism:

1. Kami: Kami sind die zentralen spirituellen Wesen im Shintoism. Sie können als Götter, Geister, Ahnen oder natürliche Kräfte wie Berge, Flüsse, Bäume und Tiere verstanden werden. Kami representerar det gudomliga och finns i allt levande och i naturen. De är inte nödvändigtvis övernaturliga i klassisk mening, utan är ett uttryck för kreativ eller helig energi som verkar i världen.
2. Harmoni med naturenDen Shintoism lägger stor vikt vid harmoni med naturen och respekt för den naturliga världen. Man tror att människan lever i nära förbindelse med naturen, och dyrkan av naturen och dess element är en central del av Shintoistiska ritualer. Många shintoistiska helgedomar (kamiernas hus) är byggda på platser i naturen, t.ex. i skogar, vid floder eller på berg.
3. renhetI Shintoism renhet är ett viktigt begrepp. Föroreningar och besmittelse (både fysiska och andliga) anses störa relationen till kami. Ritualer för rening, som att tvätta händer och mun (t.ex. innan man går in i en helgedom), är därför vanliga. Renhet ses också som ett sätt att bevara själens frälsning och leva i harmoni med kami.
4. Dyrkan av förfäderI Shintoism finns det ett starkt fokus på dyrkan av förfäder. Förfäderna vördas som kami som skyddar familjens och hushållets välbefinnande. Dyrkan av förfäderna är en del av många Shintoistiska ritualersärskilt i form av altarceremonier och böner där man ber om förfädernas beskydd och välsignelse.
5. Ritualer och festivalerDen Shintoism betonar vikten av rituella handlingar och festivaler för att vinna kamis välvilja och stärka samhället. Dessa ritualer omfattar böner, offergåvor, danser och festivaler som hålls vid olika tider på året. Ett välkänt exempel är nyårsfestivalen (Shogatsu), som firas med ceremonier i Shintoistiska helgedomar firas.
6. Ingen fast trosbekännelseDen Shintoism har inte någon fast trosbekännelse eller helig skrift, som finns i andra religioner. Istället är det de ritualer som präglar religionsutövningen och de troendes upplevelser som utgör tron. Shintoism ses ofta som en praktisk religion som betonar gärningar och religionsutövning.
7. Kami i vardagslivetKami finns inte bara på religiösa platser, utan också i vardagslivet. Shintoistiska helgedomar finns överallt i Japan och många människor ber till dem för att få skydd, hälsa och lycka. Många hushåll har ett litet altare för att dyrka kami och det finns ritualer för viktiga livshändelser som födslar, bröllop och dödsfall.
8. Inget koncept för återbetalningTill skillnad från många västerländska religioner finns det inget sådant i Shintoism inget konkret begrepp om frälsning eller livet efter detta. Istället ligger fokus på ett liv i harmoni med naturen och den Kami och ett gott liv här och nu. Lång livslängd och lyckliga liv ses som en belöning för att man respekterar Kami och för ett liv i renhet.