Innehållsförteckning
Ödmjukhet förknippas ofta med blygsamhet, återhållsamhet och osjälviskhet. I en värld som präglas av konkurrens, självhävdelse och självsäkerhet uppstår frågan om ödmjukhet gör människor små, t.ex. försvagar dem, berövar dem deras makt.
Eller är ödmjukhet en dold styrka som visar sann storhet just genom sin återhållsamhet?
Ödmjukhet gör dig liten och svag?
Ödmjukhet kan tolkas som brist på självförtroende eller som underkastelse inför andra. I ett samhälle som betonar prestation och konkurrens tycks det vara en nackdel att hålla en låg profil. Den som inte sätter sig själv i centrum blir lätt förbisedd.
Detta kan leda till uppfattningen att ödmjukhet förhindrar självhävdelse. Den som alltid tar ett steg tillbaka och sätter andra i förgrunden kan lätt förlora inflytande och snabbt hamna i en beroendeställning.
Detta är desto mer sant eftersom ödmjukhet allt oftare tolkas som svaghet i dagens samhälle, i synnerhet som de självsäkra oftast dominerar i maktstrukturer, medan ödmjuka människor knappast eller inte alls tas på allvar.
Detta förvärras av bristen på erkännande. De som inte betonar sina framgångar och/eller är blygsamma blir ofta förbisedda i ett samhälle som fokuserar på synlighet. Detta öppnar dörren för faran att överge sig själv: Den som är alltför tillbakadragen riskerar att inte värdera sig själv tillräckligt högt och att försumma sina egna behov. Att detta antagande bekräftas dokumenteras ständigt av samhället.
Lukas ger övervägande här (Lukas 14:11) "Ty var och en som upphöjer sig själv skall bli förnedrad, och den som förnedrar sig själv skall bli upphöjd."
Ödmjukhet - en källa till styrka!
Men ödmjukhet kan också uppfattas som en inre styrka och ett tecken på suveränitet. Ödmjukhet gör det möjligt att inte låta sig styras av egoism och att fatta välgrundade beslut i lugn och ro.
Ödmjuka människor är inte beroende av erkännande eller strävan efter makt. De vilar i sig själva och är mindre mottagliga för manipulation eftersom de stärks av sin inre frihet.
Stora ledare har visat att verklig makt ofta ligger i utpräglad ödmjukhet och lydnad: Jesus tjänade och uppfyllde Guds vilja, trots att han hade makten att genomdriva sin egen vilja.
Den som är ödmjuk kan inspirera andra utan att behöva förlita sig på dominans. Sådana människor uppfattas ofta som autentiska. Deras upplevda ödmjukhet främjar laganda och tillit.
Ödmjuka människor kännetecknas av en stark moral. De är mer villiga att erkänna misstag och lära sig av dem, vilket leder till visdom och storhet på lång sikt.
James understryker i Jakob 4:6 „Men den nåd han ger är desto rikare. Därför säger han: "Gud står emot de stolta, men ger nåd åt de ödmjuka.„
Balansgång mellan ödmjukhet och självhävdelse
Ödmjukhet gör dig inte nödvändigtvis liten, utan kan vara en kraftfull attityd - om den kombineras med självförtroende. Sann ödmjukhet innebär inte att man överger sig själv, utan en realistisk självbedömning och förmågan att använda sin makt på ett klokt sätt.
Om du kombinerar ödmjukhet med självförtroende och är medveten om dina styrkor utan att vara arrogant, kommer du att bli respekterad och uppskattad.
Det finns tillfällen då det är klokt att ta ett steg tillbaka, men det finns också tillfällen då det är nödvändigt att hävda sig själv. Ödmjukhet, använd på ett klokt sätt, avgör hur framgångsrikt ett gott samarbete blir.
Människor som agerar med ödmjukhet och framförhållning kan bygga en djupare och mer hållbar auktoritet på lång sikt och kan därför vara en bra förebild för andra.
Den moderna ledarstil som kallas "tjänande ledarskap" visar att verklig auktoritet kommer från respekt, inte från dominans, utan från en ödmjuk inställning till tjänst, som Matteus säger i Matteus 23:11 "Men den störste bland er ska vara er tjänare..." bekräftat.
Exkurs - ett exempel från praktiken
Michael hade arbetat flitigt på sitt företag i flera år. Han var kompetent, pålitlig och hjälpte sina kollegor så gott han kunde. Men medan andra högljutt presenterade sina framgångar höll han en låg profil. Han trodde att hans arbete skulle tala för sig självt.
När en chefsposition blev ledig trodde en av de anställda att hans år av hårt arbete och hjälpsamhet skulle uppmärksammas. Men i stället fick en kollega jobbet som hade sökt tjänsten mycket mer proaktivt och som aktivt hade berättat om sina prestationer.
Till en början kände han sig liten och ignorerad. Hade hans blygsamhet skadat honom? Borde han ha tagit för sig mer? Men så kom han ihåg en bibelvers från 1 Petrus 5:6som säger "Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så att han kan upphöja er i sin tid!„
Han bestämde sig för att inte bli bitter utan fortsätta att arbeta troget och ärligt. Några månader senare fick hans kollega en oväntad uppsägning och företagsledningen erbjöd honom tjänsten. De hade uppskattat hans konsekvens och hans förmåga att arbeta i ett team, egenskaper som han hade visat genom sin ihärdiga ödmjukhet.
Hans exempel visade att ödmjukhet ibland kan verka liten, men det gör dig inte liten. Den bevarar karaktären, främjar den inre styrkan och blir i slutändan sedd och belönad av rätt personer och av Gud.
Slutsats
Ödmjukhet gör dig inte liten om den förstås och praktiseras på rätt sätt. Ödmjukhet skyddar mot arrogans, ger inre frid och kan i kombination med självförtroende bli en stor styrka. Sann storhet visar sig inte i ett högljutt uppträdande, utan i förmågan att behandla andra med respekt, blygsamhet och självförtroende. Makt och ödmjukhet är inte motsatser, utan kompletterar varandra i en idealisk balans. Denna måste hittas och stärkas på nytt varje dag, i enlighet med rådet från St James i Jakob 4:10 "Ödmjuka er inför Herren, så skall han upphöja er."