5G - Medicinsk studiesituation

Lästid 3 minuter

Uppdaterad - 14 juli 2025

Medicinska studier av 5G-strålningen från mobiltelefonantenner världen över blir allt viktigare tack vare välgrundade publikationer.

Studiens utformning

En studiedesign som uppfyller "gold standard" inom klinisk forskning måste vara dubbelblind och randomiserad på ett kontrollerat sätt.

Dubbelblind innebär att varken patienten eller läkaren vet om en Placebo (vanligtvis NaCl - varken aktiva eller hjälp- eller tillsatsämnen får ingå) eller så administreras den riktiga medicinen.

I en randomiserad Studien innebär att deltagarna slumpmässigt fördelas till en av de två befintliga grupperna: experimentgruppen, även kallad verumgruppen, eller kontrollgruppen, även kallad placebogruppen.

På detta sätt minimeras systematiska skillnader i stor utsträckning, vilket säkerställer jämförbarheten mellan de två grupperna.

En kontrollerad En randomiserad studie kräver att data jämförs mellan kontroll- och försöksgrupperna.

För att kunna rekrytera studiedeltagare måste ett tillräckligt stort och representativt urval göras.

Som redan nämnts i artikeln EHS – Elöverkänslighet Effekterna av högfrekvent 5G-strålning (beroende på strålningseffekt och stråldos) kan sällan diagnostiseras medicinskt på ett reproducerbart sätt. Människor upplever latenta, men för dem helt uppenbara, begränsningar av hälsokaraktär.
Medicinskt avfärdas de vanligtvis som malingerers, betraktas som psykiskt instabila, tas sällan på allvar, bollas fram och tillbaka mellan olika medicinska discipliner och behandlas i slutändan enbart symptomatiskt.
Orsaken till 5G-strålning beaktas däremot endast i ett fåtal fall, och ännu mer sällan accepteras den faktiskt av läkare och myndigheter.

Gränser

Gränserna justeras godtyckligt. De definieras dock nästan aldrig på grundval av kunskap, utan mäts förmodligen för att tjäna ekonomiska aspekter. Kritik mot 5G-exponering ses som oönskad snarare än konstruktivt användbar i beslutsprocessen.

Som Conrad Röntgen när han upptäckte den röntgenstrålning som fått sitt namn efter honom visste han ingenting om dess eventuella skadliga effekter.

De ursprungliga gränsvärdena för exponering var därför mer eller mindre baserade på uppskattningar. Med tiden justerades de ständigt eftersom man insåg att skadorna kan bli allvarliga, eftersom strålningens effekt på organismen är additiv.

Detta ledde i slutändan till införandet av röntgenpasset. Dessa registrerar doserna för röntgenundersökningar (röntgen och CT) och fungerar därmed som ett kriterium för ytterligare strålningsexponering.

Aktuell studie

En mycket ny studie "5G radiofrekventa elektromagnetiska fälteffekter på elektroencefalogrammet i människans sömn: En randomiserad kontrollerad studie på frivilliga med CACNA1C-genotyp", publicerad i tidningen NeuroImage Vol. 317 den 18 juni 2024, belyser 5G-strålningens påverkan på sömnencefalogrammet.

Författarna Georgia Sousouri¹, Corinne Eicher^1,2, Rachele Maria D'Angelo¹, Marie Billecocq¹, Thomas Fussinger³, Mirjam Studler¹, Myles Capstick³, Niels Kuster³, Peter Acherma^1,4, Reto Huber^4,5, Hans-Peter Landolt^1,4 har arbetat tillsammans med Institutet för farmakologi och toxikologi, Zürich¹, den Avdelningen för psykiatri, psykoterapi och psykosomatik, psykiatriska sjukhuset vid universitetet i Zürich², den Stiftelsen för den schweiziska federala tekniska högskolan i Zürich³, dem Kompetenscentrum för sömn och hälsa vid universitetet i Zürich⁴ och universitetssjukhuset för barn i Zürich⁵ undersöker om

"... den alleliska varianten rs7304986 i CACNA1C-genen, som kodar för α1C-subenheten i LTCC, modulerar 5G RF-EMF-effekter på EEG-spindelaktivitet i NREM-sömn."

"... allelvarianten rs7304986 i CACNA1C-genen, som kodar för α1C-subenheten i LTCC, modulerar effekterna av 5G-HF-EMF på EEG-spindelaktivitet i NREM-sömn."

Resultaten av studien sammanfattas enligt följande:

"Dessa resultat tyder på att 3,6 GHz 5G RF-EMF modulerar spindelcentrumfrekvensen i NREM-sömn hos en CACNA1C genotypberoende sätt, vilket implicerar LTCC i det fysiologiska svaret på RF-EMF och understryker behovet av ytterligare forskning kring 5G:s effekter på hjärnans hälsa."

"Dessa resultat tyder på att 3,6 GHz 5 G RF-EMF ökar spindelcentrumfrekvensen under NREM-sömn hos 
CACNA1C modulerades på ett genotypberoende sätt, vilket tyder på att LTCC reagerar fysiologiskt på RF-EMF och understryker behovet av ytterligare forskning om 5 G-effekter på hjärnans hälsa."

Slutsats

Redan 1999 publicerades en studie "Pulserande högfrekventa elektromagnetiska fält påverkar människans sömn och sömnelektroencefalogram" visade att RF-EMF, som vid den tidpunkten fortfarande var relativt lågfrekvent (900 MHz), vid en SAR^* på högst 1 W/kg har effekter på sömnkvalitet och EEG.

I takt med att utvecklingen fortskred ersattes den ursprungliga analoga tekniken av digital teknik. Medan en kontinuerlig överföringseffekt genereras i analog drift, genererar digital teknik pulsade överföringssignaler med betydligt högre effekt och därmed också högre strålningsexponering.

När G-värdet ökar (2G, 3G, 4G (LTE) eller 5G) ökar också överföringsfrekvensen och därmed mängden data som överförs per tidsenhet.
Behovet av att överföra mer och mer data på kortare och kortare tid leder oundvikligen till allt högre frekvenser med ökande effektnivåer: ju högre frekvens, desto kortare räckvidd för samma överföringseffekt.
Varför är det så? Medan låga frekvenser tränger igenom väggar, träd, regn och snö väl, ökar dämpningen med ökande frekvens, vilket i sin tur måste kompenseras med högre sändningseffekt.

^*SAR (Specific Absorption Rate) representerar den absorberade RF-effekten per massaenhet, med andra ord den mängd värme som lagras i kroppsvävnaden.